Mer likt än olikt i vården

2015-01-28

Samverkan inom sjukvården i Norge och Sverige, skulle kunna ge helt nya möjligheter, det är båda länder eniga om. Men det finns hinder på vägen.

- En ökad samverkan inom sjukvården är nödvändig, den insikten finns i politiken och hos tjänstemännen men kan vara svårare för professionen utifrån olikheter i traditioner och yrken, menar Maria Bruhn, kanslichef på Vårdsamverkan Fyrbodal.

Høgskolen i Østfold har ett fyraårigt program för organisation och ledarskap. Där ingår en masteruppsats, där Maria Bruhn tillsammans med Gina Anette Brekke från Helse och omsorgen i Halden, granskat samverkan inom sjukvården utifrån begreppen makt, kultur och domäner.

I den norska "Samhandlingsreform" är inriktningen "rett behandling, på rett sted, til rett tid" och i Sverige formuleras den "rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad".

Vägen framåt för sjukvården tycks se likadan ut på båda sidor gränsen.

- Vården har genomgått en teknisk och medicinsk utveckling som gett möjligheter att ge vård utanför sjukhusen på att helt annat sätt än tidigare. Att befolkningen lever längre med kroniska sjukdomar ställer nya krav på stödinsatser och samarbete utanför den traditionella sjukhusvården, säger Maria Bruhn.

Skillnaderna mellan de båda ländernas sjukvård är i huvudsak organisatoriska. I Norge driver statligt ägda företag sjukhus och specialistvård. Kommunerna står för det som i Sverige kallas närsjukvård. Från 2016 tillkommer dessutom en skyldighet för norska kommuner att erbjuda tillfälliga vårdplatser för framför allt äldre och kroniskt sjuka. Patienter som är för friska för specialistvård och för sjuka för att vistas hemma.

I Sverige nöjer sig staten med att ha tillsyn över sjukvården medan landsting och regioner driver sjukhus och vårdcentraler. Kommunernas uppgifter innefattar särskilda boenden, LSS-boenden, hemsjukvård och dagverksamhet.

Gemensam är dock insikten om att samverkan inom respektive lands vårdapparat är nödvändig.

- Sjukhusvård är dyrt, vi behöver öka kapacitet och kompetens för att utnyttja samhällets resurser på ett mer effektivt sätt. Ett sätt att uppnå det är genom ökad samverkan. Men samverkan är svårt och utmanande, särskilt i en värld med hård ekonomisk styrning, anser Maria Bruhn.

- Men den kan också ge fantastiska möjligheter.

Gränslös utveckling för högskolorna

2015-01-19


Morgan Andersson

För högskolorna i regionen är samarbete en av framtidens stora frågor. Ett samarbete som företag och människor på båda sidor gränsen kan dra nytta av.

Samarbetet mellan Högskolan Väst och Høgskolen i Østfold har passerat projektstadiet med råge. Nu handlar det om samarbete på riktigt och utan bortre datumgräns. Det avtal som tecknades i januari 2014 har redan resulterat i ett antal konkreta insatser:

  • utbyte av lärare;
  • forskningsutbyte - bland annat kring regional utveckling;
  • gemensam ansökan till Interreg-sekretariatet om medel för näringslivsutveckling över gränsen.

- Och, inte minst viktigt, en vision om ett gemensamt centrum för regional utveckling, berättar Morgan Andersson, avdelningsledare på Högskolan Väst.

Högskolorna är jämförbara, både när det gäller inriktning och storlek, men skillnader finns. Båda är breddhögskolor men i Halden finns bland annat en omfattande språkutbildning och Trollhättan har mer kompetens inom området marknadsföring.

De krav på samarbetet som är formulerade i avtalet är både långsiktiga och kortsiktiga:

- Vi skal oppnå klare synergieffekter og resultater både kortsiktig, gjennom utveksling av faglærere, utvikling av felleskurs, felles seminarier, felles InterReg prosjekter, og langsiktig, felles forskningsprosjekter, også med ekstern finansiering, eventuelt felles studier, säger Theo Schewe, studieleder for økonomi og ledelse på Høgskolen i Østfold.

Under arrangemanget Drivhus 24 i oktober 2014 myntades uttrycket "When vikings unite, the future is bright", en vink om studenternas inställning till mer samarbete mellan högskolorna. Drivhus 24 är en återkommande aktivitet där grupper av studenter får ett dygn på sig att lösa problem presenterade av näringsliv och lärosäten. I år var Tanum värd för evenemanget som för första gången mönstrade både svenska och norska elever.

- Det finns en kraft i gränsregionen och med tiden kommer den att bli allt tydligare, avslutar Morgan Andersson.

Referat från Blå tillväxt Skagerrak 2025

2014-12-22

Idé och Projektarena

Blå tillväxt Skagerrak 2025

- stora utmaningar och stora möjligheter
26 TILL 27 NOVEMBER 2014 I FREDRIKSTAD, ØSTFOLD

Skagerrak är det havsområde som förenar de tre skandinaviska länderna: Sverige, Norge och Danmark. Skagerrakområdet har en stor maritim och marin kompetens och den blå utvecklingen och tillväxten är viktig; oavsett om det handlar om sjöfart, nya tekniska lösningar, marin energiproduktion, miljösmarta transportlösningar, havsplanering, sjömat eller den blå upplevelsenäringen. Havet binder Skagerrakregionerna samman och borde vara den naturliga grogrunden för gränsöverskridande samhandling mellan lokala, regionala och nationella aktörer i de tre länderna.

Mötesplatsen "Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025" har som uppgift att förena Skagerraks maritima och marina aktörers kompetens under ett och samma tak. Genom föredrag, utställningar och workshops ska nya och pågående idéer för gränsöverskridande blå tillväxt diskuteras och drivas framåt.

Att ha en god idé räcker inte för att driva den blå utvecklingen framåt. Det måste finnas en arena eller nätverk där idén kan utvecklas och få med rätt partners, ofta saknas också en överblick om hur idén kan finansieras genom olika program och organisationer. Genom att initiera en plattform som tar ett samlat grepp om projektprocessen hoppas Svinesundskommittén bidra till en gränslös blå tillväxt i Skagerrak.  

Havet känner inte av några gränser - alltså borde även utvecklingen vara gränslös.

Referatet av konferensen (PDF)

 

 

Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 - stora utmaningar och stora möjligheter

Blå utmaningar och miljösmart væxtpotential förenar Skagerrak och Kattegat. Siv Henriette Jacobsen, ledamot i Svinesundskommittén och i Østfold fk fylkesutvalg.

 

Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge. Knut L Arnesen daglig leder vid Maritimt Forum Oslofjorden.

 

Mer gods på vattenvägen - en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem. Elias Wästberg Senior Manager Public Affairs Göteborgs Hamn

 

Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat. Susanne Lindegarth, forskare och marinbiolog vid Göteborgs universitet med placering på Lovéncentret på Tjärnö.

 

 

Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential.

Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen. Tore Lundestad direktør, Borg havn och Havnealliansen Oslofjord

 

Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet. Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat- Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridan- de samarbeten. Jörn Kragh projektledare Høgskolen i Buskerud og Vestfold och Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB

 

 

Industriutveckling till lands och till havs

Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning; Pierre Ingmarsson projektledare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

 

Miljöeffektiva lättviktsfärjor; Nils Aadland Advisor Maritime, NCE Maritime CleanTech

 

 

Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen.

Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ett alternativ. Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB.

 

Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt. Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatum.

 

 

Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan.

MARIFUS sätter kurs på framtiden; Henrik Olsson projektledare Innovatum Science Center.

 

Vækstpotentialer i den blå Limfjord: Anders Bloksgaard museumsdirektør Limfjordsmuseet

 

Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-Haldenkanalen: Steinar Fundingsrud daglig leder Haldenkanalen och Kristina Jornevald projektledare Dalslands Turist AB

 

 

Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt!

Kust och havsplanering på skandinaviska - erfarenheter från Interreg ÖKS projektet Hav möter land. Ingela Isaksson projektledare Länsstyrelsen Västra Götaland

 

Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar om en Blå ÖP/ översiktsplan och maritim näringslivsstrategi: Bengt Gustafsson samordnare BlåÖP/Tillväxt Norra Bohuslän

 

Vestfold och Telemark samarbetar om en interregional plan for utvikling av intermodal godstransport; Olav Risholt projektledare Telemark fylkeskommune.

 

 

Kort info om prioriteringar och stödmöjligheter i interreg-programmen 2014-2020.

Översikt de 4av8 Interreg-programmen i området. Hans-Åke Persson, Region Västra Götaland

 

Fördjupning om Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Ole Langeland-Pedersen Kattegat-Skagerrak sekretariatet

 

En julhälsning från oss

2014-12-18

När 2014 går mot sitt slut vill vi på Svinesundskommittén passa på att tacka alla som bidrag till uppstarten av den nya organisationen. Under det gångna året har vi dessutom startat upp projekt kring Blå och Grön tillväxt och vi har arbetat vidare med resultaten från Gränshinderprojektet.

Vi ser nu fram emot 2015 - då vi hoppas på många gränsöverskridande möjligheter och goda samarbeten.

God jul och Gott nytt år
önskar
Svinesundskommittén
genom Elsie Hellström

Ett näringsliv - två länder

2014-12-12

Projektet "Gränssymbios" har nyss fyllt ett år och nu börjar konturerna skönjas av ett arbete som ska göra regionen mer attraktiv.

 

Annette Palmqvist

Kommunerna i norra Fyrbodal är överens om att samarbete med norska Östfold är en av nycklarna till utveckling av näringsliv och arbetsmarknad i norra Dalsland och Bohuslän. Och dessutom att det går att göra mycket mer för att dra nytta av närheten till de tätbefolkade och växande kommunerna på andra sidan gränsen.

I projektet "Gränssymbios", som än så länge är en förstudie med slutdatum i februari nästa år, är målsättningen i första hand att fånga upp de norska företag som ser nyttan av att expandera på svensk mark. Dessutom är ambitionen att skaffa kunskaper om arbetssätt och företagskulturer som kan underlätta samarbete och integration.

- Vi har träffat kommunföreträdare från Halden, Sarpsborg, Fredrikstad och Moss-regionen.  Dessutom flera företrädare för näringslivet i Fredrikstad och Sarpsborg, berättar projektledare Annette Palmqvist, till vardags näringslivsutvecklare i Dals-Ed.

- Om vi ska lyckas måste vi jobba på företagens villkor, plocka upp företag som har specifika och formulerade önskemål.

En gemensam arbetsmarknad finns redan idag men det finns mycket kvar att göra för att underlätta arbetspendlingen.

- Om regelverket kring anställningar kunde förenklas skulle mycket vara vunnet, anser hon.

Och intresset för samverkan över gränsen finns inte bara i Fyrbodal. Både i Värmland och i Göteborg finns ambitioner att skapa djupare kontakter med broderfolket i väst.

Tidigare försök i samma riktning har stött på bekymmer. När svenska näringslivsrepresentanter har tagit kontakt direkt med norska företag har det från norsk sida ibland uppfattats som om syftet har varit att "stjäla" norska företag.

Med ett nytt arbetssätt där kontaktvägarna går mellan tjänstemän på den svenska sidan och motsvarande funktioner på andra sidan gränsen, är förhoppningsvis de problemen borta, menar Annette Palmqvist.

I projektet Gränssymbios ingår Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Strömstad och Tanum.

Sida: 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12