Många lärdomar efter pandemin

FHM:s chefsjurist Bitte Bråstad mötte Svinesundskommittén

Bitte Bråstad hann jobba ett år som chefsjurist på Folkhälsomyndigheten, FHM, innan pandemin bröt ut och arbetet växlades upp till extrema nivåer. Hon bjöds in till Svinesundskommitténs styrelsemöte för att berätta om sina erfarenheter av pandemiarbetet och lyssna in medlemmarnas gränsregionala perspektiv.

Under pandemiåren innebar Bitte Bråstads arbete dagliga möten, avstämningar och beslut. Det var intensiv kontakt med riksdagens socialutskott, regeringen, regioner, kommuner, smittskyddet, branschorganisationer, myndigheter som till exempel Skolverket. På två år skrevs 200 författningar för att det ständigt kom ny kunskap och nya situationer att förhålla sig till som till exempel nya virusmutationer, vaccinationer och vaccinationspas. För att förstå kontrasten berättar Bitte att det i vanliga fall tar minst ett år att göra en författning.

−Vi gick från normal arbetstid till att jobba dygnet runt i två år, även på helger och på julafton, förklarar Bitte Bråstad.

När coronapandemin bröt ut hade Sverige en färsk pandemiberedskapsplan som infördes november 2019 och byggde mycket på kommunikation. I motsats till många länders beslut att stänga ner sina samhällen hade Sverige ingen lag som gjorde detta möjligt. I stället gavs allmänna råd som Bitte Bråstad menar i princip är bindande, då råden visar hur man ska följa lagstiftningen och smittskyddslagen. Och råden visade sig ha en tydlig effekt.

−Det var helt tomt på gatorna i början av pandemin. Det var riktigt otäckt att se. Jag var faktiskt mer orolig för effekterna av åtgärderna än för själva sjukdomen, medger Bitte Bråstad.

Med de olika länders strategier kom protektionismen. Den uppstod även mellan Norge och Sverige, vilket förvånade många. Den goda relationen som broderfolk och en riksgräns som hade uppfattats som osynlig, byttes mot hårda ord och segregation.

−Det var en chock. Jag blev ledsen och är fortfarande illa berörd av hur det var. Hur man bemötte varandra och alla skriverier. Det var hemskt, minns Bitte Bråstad.

Fastän Sverige hanterade pandemin på ett annat sätt än Norge så fanns det också många likheter. Något som Bitte Bråstad förstod efter ett nyligen långt samtal med den norska coronakommissionen.

− De olikheterna och konflikterna man läste om var det till stor del massmedia som skapade. I alla fall fanns det inga konflikter mellan myndigheter och professionen. Jag uppfattar det som att Norges statsepidemiolog Frode Forland och Anders Tegnell hade väldigt bra kontakt, berättar hon.

Bitte Bråstad har också förstått på epidemiologerna att gränsstängningarna inte har haft någon större effekt, utan snarare har gjort mer skada än nytta.

−Och det är något vi verkligen måste tänka på inför framtiden, att inte vara så rädda och protektionistiska utan verkligen samarbeta och se på vilka åtgärder som faktiskt ger effekt, säger Bitte Bråstad.

Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet med 600 anställda och arbetar samordnade. På myndigheten arbetar en rad olika experter såsom läkare, epidemiologer, biomedicinare, statistiker, hälsoekonomer och många är disputerade. Under pandemiåren ökade FHM antalet jurister från 25 till närmare 35. I Sverige är principen att alla beslut ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och vetenskap. FHM fick därför ett stort inflytande för de beslut som emellertid togs av regeringen. Däremot tror Bitte Bråstad att många inte förstod vilket arbete som låg bakom.

−Alla förslag som tas fram hos FHM är knådat och berett med alla möjliga kompetenser, vilket jag inte tror att man förstod under pandemin. Eftersom det var Anders Tegnell som var ansiktet utåt, trodde många att han bestämde allt och att han sköt från höften, förklarar hon.

Bitte Bråstad menar att andra länders beslut ofta togs av politikerna själva vilket hon menar blir bekymmersamt då tillfället utnyttjas till att visa på handlingskraft och kan innebära många dåliga beslut som inte förankrats i vetenskapen.

−Det är inte bra och heller inte helt lätt om man samtidigt ser på hur andra länder gör, säger Bitte Bråstad.

En annan princip Sverige har är att beslut ska tas så nära som möjligt de som berörs. Det innebär att kommuner, regioner, myndigheter och organisationer själva hade ansvaret att införa regler under pandemin. Här fick FHM bistå med mycket hjälp.

När det är dags för styrelsens medlemmar att ställa frågor och ge synpunkter framkommer frustration bland annat över svårigheterna att tolka de regler som fanns i Norge och i Sverige under pandemin och att det borde ha varit ett samarbete mellan juristerna i de både länderna. Det ifrågasätts också varför Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet inte syntes till i pandemiarbetet och varför inte gränsregionerna kontaktades.

−Svensk Handel tog bland annat upp problemen med stängda gränser och det diskuterades mycket under hela pandemin, förklarar Bitte Bråstad och menar att den höga arbetsbelastningen i början av pandemin innebar att det gjordes prioriteringar och att viktiga element föll bort inom kommunikationen utåt.

Hon förtydligar i efterhand att såväl länsstyrelsen, polisen och tullen hade kontinuerlig kontakt större delen av pandemin. Riksdagsledamot Johan Hultberg (M), som också sitter i socialutskottet menar att det inför framtiden borde tas fram särskilda lösningar för gränsbygden i situationer som pandemin skapade och att det ska tas fram arbetsformer för det. Han lyfter också det faktum att Sverige har 60 smittskyddsläkare mot Norges 700 och det faktum att länderna har olika lagar.

− Sverige följer EU i fråga om hur vi hanterar gränserna men frågan är hur mycket inflytande vi vill att EU ska ha och det bör finnas ett samarbete inom Norden, säger Bitte Bråstad och håller samtidigt med angående smittskyddsläkarna och det faktum att Sverige måste bli bättre rustade.

Svinesundskommittén har under hösten fått det nya projekt ”Integrerad Gränsregion” beviljat av Interreg Sverige- Norge, där det blir möjligt att lägga extra mycket fokus på krishantering.

− Vi är jätteglada att Interreg Sverige-Norge är med och finansierar det här projektet tillsammans med Svinesundskommittén så att vi kan förebygga en bättre krishantering där gränsen kan hållas öppen. Det är väldigt viktigt att hålla gränsen öppen, dels för näringslivets tillväxt, dels för alla privatpersoner som arbetspendlar och som har sina nära och kära på andra sidan gränsen, säger Cecilia Nilsson, vd för Svinesundskommittén.