Är tiden inne för en gemensam nordisk byggmarknad? I 50 år har det gjorts försök med att få till stånd gemensamma byggregler i Norden, men ännu har det inte lyckats. Kjell Nilsson, PhD, utredare och tidigare direktör för Nordregio, pekar på flera skäl till att vi nu har ett extra gynnsamt läge, det gäller bara att Nordens ministrar driver på och att de sakkunniga enas.
– Bostadsministrarna har ansvaret, de måste kräva resultat, sa Nilsson under byggseminariet i Almedalen.
Seminariet ”Är en gemensam byggmarknad i Norden möjlig?” ägde rum under Almedalsveckan. Fastighetsförvaltare, riksdagspolitiker, Kommerskollegium och representanter från branschen deltog.
Gemensamma nordiska byggregler går att få till, menar Kjell Nilsson, som utrett frågan på uppdrag av Svinesundskommittén och AEBR (Association of European Border Regions). Men för att lyckas krävs det pådrivning från politiken och att länderna lyfter blicken och släpper protektionismen för sina egna regler.
– Finns viljan så har man rott betydligt mer komplicerade projekt i hamn. Kompetensen finns. Samla de hjärnor som är experter på området och låt dem bena ut det och kräv att de ska bli eniga. Konstigare än så är det inte, sa Nilsson under seminariets ena paneldiskussion.
De nordiska statsministrarna antog en gemensam vision 2019 om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Bostadsministrarna har hakat på visionen, men resultaten dröjer.
– I ord är man eniga, men när man kommer till genomförandet så haltar det betydligt, förklarade Nilsson.
Gemensamma regler kan lösa flera kriser
Under seminariet beskrevs marknadsläget för den svenska byggbranschen som det kämpigaste på 30 år. Det är många faktorer som spelar in; brist på kompetens, höga byggkostnader, höga räntor och stigande råvarupriser. Och samtidigt råder det bostadsbrist i landet.
– Sverige och Norge har tillsammans med Schweiz, Europas högsta byggkostnader, sa Nilsson och förklarade att en av de främsta orsakerna som nationalekonomerna lyft fram är begränsad konkurrens.
Gemensamma byggregler skulle kunna gynna både konsumenterna och byggföretagen.
– Det skulle öka farten i byggandet, sänka kostnaderna genom ökad konkurrens och dessutom öka innovationskraften i branschen, betonade Susanne Rudenstam, VD på Sveriges Träbyggnadskansli.
Även klimatomställningen skulle gynnas av gemensamma regler, en aspekt som Anna Ervast Öberg, operativ chef för Folkhem Nordr, lyfte.
– Vi måste driva allt som hjälper oss att gå från enstaka innovationsprojekt till att skala upp. Vi sitter med en fantastik möjlighet att bidra till en lösning i större skala för klimatomställningen. Har man ett gemensamt språk i standarder och så vidare så kan man säkerställa volymen, sa Ervast Öberg.
Mikael Lindberg, försäljningschef på Martinsons byggsystem i Västerbotten, producerar hållbart virke av limträ och kolträ, och satsar nu fullt ut på den norska marknaden. Han berättade att intresset är stort, men att det finns en del utmaningar att handskas med.
– Under lång tid har våra drygt 20 konstruktörer i Sverige suttit och närläst regelverket och sett på hur det norska regelverket är jämfört med det svenska, förklarade han.
Gemensamma standarder skulle spara mycket tid.
– Ju mer gemensamma regelverk och normer vi kan hitta ju mer effektiv industriell produktion kan vi få, sa Lindberg.
I gränsregioner där kunderna på andra sidan riksgränsen är på lika nära håll som den inhemska marknaden, hade gemensamma regler öppnat för betydligt större möjligheter för byggföretagen.
– Brist på gemensamma standarder gör det svårare för aktörer att följa regelverket. Det skapar en byråkrati som egentligen är onödig, belyste Linn Laupsa, ordförande i Svinesundskommittén och vice ordförande i Halden kommun, i Norge.
Detaljerna är avgörande
Men om diskussionen har pågått sedan 1970-talet, vad är det då som säger att Norden äntligen ska knäcka denna nöt?
– Det finns två saker som talar för att förutsättningarna är bättre idag. Det ena är förenklingen av byggreglerna. Man överlåter idag mer lösningar till marknaden, och beskriver inte allting så detaljerat. Det andra är digitaliseringen, som tvingar fram en enhetlighet, förklarade Nilsson.
Där skon verkligen klämmer är alla detaljer där varje land har sina traditioner som kan vara svåra att bryta. Ska man till exempel öppna dörrarna utåt för att underlätta en evakuering eller ska de öppnas inåt för att inte hindra de som ska utrymma byggnaden?
– De nordiska länderna är ju överens om att vi ska ha gemensamma regler, men problemet är att man vill följa sina egna regler. Det här exemplet med dörren handlar mest om vad man prioriterar. Alla regeringar behöver höja blicken och se att det viktiga inte är vad man väljer utan att man väljer, sa David Josefsson (M), ledamot i civilutskottet i riksdagen och byggnadspolitisk talesperson för Moderaterna.
Kjell Nilsson instämde och menade att de nordiska länderna håller en likvärdig kvalitet där inget alternativ egentligen är bättre än det andra.
– Jag har inte funnit något område där det finns vetenskapliga belägg för att vissa länders lösningar är bättre än andras, utan ambitionerna är höga hos alla de nordiska länderna och förutsättningarna är ungefär de samma. Så visst kan man komma fram till en förnuftig kompromiss, förklarade Nilsson.
Nilssons uppdrag och Svinesundskommitténs utgångläge i frågan är att stimulera mindre företag att växa och när det kommer till Nordens olika byggregler så är det i synnerhet de små och medelstora företagen som kämpar. De stora företagen har tillräcklig volym för att bygga upp parallella verksamheter.
– Så därför är de stora företagen inga pådrivare, sa Nilsson.
Norden kan även spela en roll internationellt
För några år sedan tittade Kommerskollegium på hur de kunde integrera Norden bättre och fäste då intresse för byggsektorn.
– Bortsett från harmoniseringen av regelverken, så har det skett en hel del på standardiseringsfrågan där det till och med kommit nordiska standarder som blivit internationellt vägledande, berättade Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium och Sveriges representant i Nordiska ministerrådets gränshinderråd.
Han nämnde bärigheten i takbjälkar vid snöfall som ett exempel och menade att Norden kan göra mycket mer.
– Vi är världens tionde största ekonomi. Vi skulle kunna spela en roll internationellt om vi agerar tillsammans, sa han.
Mer information
Seminariet arrangerades av Svinesundskommittén i samarbete med Gränskommittén Midtskandia, och Sveriges Träbyggnadskansli. Seminariet är en del i projektet Integrerad gränsregion, som drivs av Svinesundskommittén och finansieras av Interreg Sverige-Norge, Västra Götalandsregionen samt före detta Viken fylkeskommune (numera Østfold fylkeskommune)
Medverkande var:
- Susanne Rudenstam, VD, Sveriges Träbyggnadskansli
- Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium
- Linn Laupsa, ordförande, Svinesundskommittén
- David Josefsson, ledamot Civilutskottet, Riksdagen (M)
- Janet Ågren, vice ordförande, Trästad Sverige (S)
- Kjell Nilsson, utredare, Nilsson Landscape
- Lars Lidén, programledare, BIM Alliance
- Anna Ervast Öberg, operativ chef Folkhem, Nordr
- Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter
- Mikael Lindberg, försäljningschef, Martinsons Byggsystem
- Johan Löfstrand, ordförande, Sveriges allmännytta, Riksdagen (S)
Se den inspelade livesändningen: https://youtu.be/zNm4TgsqOoE