Politiskt Forum Skagerrak hade sitt tredje formella möte den 8 maj, där nyvalda representanter från flera av Norges nya fylken samt från Västra Götalandsregionen möttes på Daftö i Strömstad. Forumet fick bland annat information om en förstudie som har gjorts kring Skagerraks marina näringar och dess potential, genomförd av RISE, Research institute of Sweden, på uppdrag av Svinesundskommittén.
Sedan förra mötet 2023 har Viken fylkeskommune och Vestfold-Telemark fylkeskommune blivit uppdelade i fem nya fylken. Det innebär att de nya representanterna från 2024 är från Akershus fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Vestfold fylkeskommune, Telemark fylkeskommune och Østfold fykeskommune.
Utöver politiker deltar även tjänstepersoner från varje fylke/region samt Länsstyrelsen. Ofta bjuds utomstående deltagare in, bland annat branschorganisationen Svenskt vattenbruk och sjömat, SVoS. Svinesundskommittén är sekretariat för forumet och organiserar möten.
Den gränsregionala dialogen kring Skagerrak är forumets främsta syfte, där kunskaper och information delas för att nå marin näringsutveckling på båda sidor av havsområdet Skagerrak, men även Oslofjorden engagerar.
– Det finns fantastiska naturvärden och resurser i det här området och det måste vi se till att rädda medan vi fortfarande har möjlighet. Där är gemensamma erfarenheter och kunskapsutbyten jätteviktigt. Vi måste lära av varandra, säger Dag N Christoffersen, Vestfold Fylkeskommune, i en mötespaus.
En hyperaktuell fråga som är uppe på agendan är tillståndsansökningar för marina odlingar, där Sverige och Norge har helt olika tillvägagångssätt. Ellen Marie Forsberg, seniorrådgivare på Østfold fylkeskommune och Mats Ivarsson, enhetschef på Fiskeenheten Länsstyrelsen, presenterar de två ländernas hantering av tillståndsansökningar.
I Norge var det tidigare Fiskedirektoratet som ansvarade för tillstånden, men numera är det varje fylkeskommuns ansvar, via handläggning hos Mattillsynet och Statsforvaltaren. I Sverige är processen betydligt mer komplicerad. Här ska ansökan passera så många som sex olika instanser, innan det till sist hamnar hos Länsstyrelsen. Processen innebär långa handläggningstider, vilket försvårar den marina näringsutvecklingen.
Företaget Pronofa, har sökt tillstånd för odling av tunikater ute på Hvaler i Norge. Den sökta odlingsytan är på ca 130 hektar. I Sverige ges inte tillstånd för så stora ytor, något som Ingela Skärström, SVoS menar bör ändras.
– Det är viktigt att kunna söka tillstånd för större område än vad man tänker börja med, för att enkelt kunna skala upp och det är något som behöver diskuteras med Länsstyrelsen, för i Sverige får man inte det. Här har man tagit i från början, viket är bra, säger Skärström.
Även komplexiteten med marina odlingar lyfts, bland annat gällande tunikatlarverna som släpps ut på våren. Larverna lever upp till 24 timmar och måste då ha funnit ett fast underlag att sätta sig på. I strömförhållandena i Skagerrak kan de ta sig upp emot en kilometer men kan spridas mycket längre och missgynna andra odlingar, såsom ostron och musslor.
– Hur långt de kan ta sig beror på strömhastigheten så måtten får man vara försiktig med i detta, påpekar Ivarsson.
Andra aktuella frågor som diskuteras är havsbaserad vindkraft. Totalt åtta olika ansökningar är på gång på svensk sida av Skagerrak.
Hur ser då Skagerraks potential ut, i dag och i framtiden?
Research institute of Sweden har genomfört en förstudie på uppdrag av Svinesundskommittén, där man kartlagt fem havsbaserade näringar och tagit fram en metod att mäta värdet av dem – yrkesfiske, vattenbruk, offshore vind, sjöfart och turism.
Metodiken som tagits fram kan användas till att skapa framtidsbilder av läget i Skagerrak. Nästa steg är att ta in siffror och statistik och de flesta index som föreslås går att hitta för 5–20 år bakåt i tiden, i mångt och mycket via beställningar från svenska Statistiska centralbyrån och norska Statistisk sentralbyrå. Men oavsett vilka siffror som tas fram, framhöll Ivarsson att det är viktigt att tillrättalägga syftet med statistiken.
– Vår enkla metod för scenarion är att titta på trender och leka med olika framtidsscenarion, men jag håller helt med om att man ska använda data på de sätt som är viktiga, förklarar Jessica Hjerpe Olausson, som ansvarar för förstudien.
Lars Nejstgaard, processledare för Politiskt Forum Skagerrak och beställare av förstudien på Svinesundskommittén, berättar varför den genomförts och vad som gör den intressant och viktig:
– Det som är spännande och unikt för denna förstudie är att vi tar ett större grepp över Skagerraks samlade värde sett ur flera näringslivshorisonter där alla är spelare på samma plan i ett gemensamt hav. Vad som är en framtida potential i detta sammanhang är ju både utvecklingen inom branscherna men också att ta hänsyn till havets förutsättningar, menar Nejstgaard.
– Det finns enskilda önskemål från branscherna, nationella behov, lokala förutsättningar och kravet på ett frisk och produktivt hav i balans. Att se och beakta alla delars potential gemensamt tror jag är avgörande för att både finna samexistensformer, nya innovativa försörjningslösningar och att fatta bra beslut på goda grunder om havets nyttjande – till förmån för både lokalsamhällenas utveckling och att tillgodose övergripande nationella önskemål. Jag ser med spänning fram emot att kunna gå vidare i en större potentialstudie, avslutar Nejstgaard.