Gamla och nya Svinesundsbron från ovan.

Gränsmöjligheter

Samarbete ger ökade möjligheter för tillväxt

Möjligheterna för affärer och arbete blir större om utbytet över gränsen underlättas. En viktig uppgift för Svinesundskommittén är därför att skapa mötesplatser och identifiera gränshinder samt jobba för att de blir lösta.

Norge och Sverige är varandras viktigaste handelspartners. År 2022 var varuhandeln mellan länderna 468 miljarder SEK. Svinesund är den största gränsövergången mellan Norge och Sverige. 80% av norsk import och drygt hälften av norsk export passerar Svinesundsbron. Norges största hamn är Göteborgs hamn. Näringslivet i Norge och Sverige har olika styrkor och kompletterar varandra. Här finns stor potential för innovationer, affärssamarbeten och fler jobb.

En viktig del av arbetet är att påverka lagstiftare och myndigheter att hitta bättre lösningar på de gränshinder vi identifierat. Vi ser också till att gränshindren finns med i den nordiska Gränshinderdatabasen. Norge ingår i EU:s inre marknad, men riksgränsen är även en yttre gräns mot EU i tullsammanhang, vilket innebär utmaningar. En annan faktor som försvårar gränsöverskridande tillväxt är implementeringen av EU-lagstiftningen, olika regelverk och tillämpning av direktiv.

Covid-19 pandemin

Vårt gemensamma gränssamhälle blev delat i två under pandemin. Det var förbjudet att besöka varandra eller åka till jobbet över riksgränsen i långa perioder. Det stod polis på gränsen. Det var ett dråpslag mot arbetstagare som inte fick lön och familjer och vänner som inte kunde mötas. Vi arbetar för att samhället ska ta lärdomar av pandemin. Projektet Integrerad Gränsregion syftar till att bygga upp invånares tillit till den öppna gränsen igen.

Kampanj Gränsfri kärlek

När gränsen öppnade tillfälligt juli 2022 startade Svinesundskommittén en kampanj för att dokumentera de starka banden mellan Sverige och Norge. Nationella beslutsfattare behöver förstå hur viktig gränsfriheten är. Vi bad invånare att ta foton tillsammans med de nära och kära de äntligen kunde träffa igen, eller på favoritplatsen de kunde besöka. Fotona delades på Facebook och Instagram under hashtag #grensefrikjærlighet, #gränsfrikärlek och @svinesundskommittén.

Tvillingbröderna Pontus och Ola Berglund blev kampanjens frontfigurer. Över 100 00 personer har sett vår film där de berättar att de möttes på Gamla Svinesundsbron varje lördag när gränsen var stängd.

Men sen kunde de äntligen korsa gränsen och göra det som de har längtat efter – resa till Mellerud tillsammans och äta pannkakor på Bloms!

Tvillingbröder möts igen efter att pandemin hade skilt dem åt. De träffas på Bloms i Mellerud. Tvillingbröder möts igen efter att pandemin hade skilt dem åt. De träffas på Bloms i Mellerud.

Kampanjen var ett samarbete mellan Grensetjänsten Norge-Sverige, Svinesundskommittén, MidtSkandia och Föreningen Norden.

Svinesundskommittén arbetade under pandemin

Svinesundskommittén lät inte pandemin vara ett hinder för kommitténs samarbete över riksgränsen. För att symboliskt visa detta möttes arbetsutskottet på Gamla Svinesundsbron i september 2020. Då hade det gått ett halvår sedan de mötts fysiskt. Se filmen och intervjun med dåvarande styrelseordförande Linda Engsmyr.

Köer vid tullstationer

Köer som uppstår vid tullstationerna, inte minst vid Svinesund, upplevs som ett stort problem. Det stör transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider samt påverkar trafikströmmen negativt. Detta är något som har lett till att transportpriser ökar, samtidigt som det också skapar förseningar för privatbilister som fastnar i köerna.

Transportnäringen upplever köerna på tullstationerna som ett stort problem. Långa köer och väntetider på gränsen skapar högre kostnader för transportörerna vilket i sin tur leder till högre transportkostnader för importerande och exporterande företag och högre priser för slutanvändaren. Såväl chaufförer som personal hos tullmyndigheterna och speditörer på gränsen får en försämrad arbetsmiljö. Förseningarna stör även transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider och påverkar trafikströmmen negativt.

Köer kan uppstå vid samtliga tullstationer på gränsen, men då flödet är störst vid tullstationerna vid Svinesund så är det främst där som köer upplevs som ett gränsproblem. Framför allt för trafiken som kommer från Norge in till Sverige. Köer skapas både in till speditörer på gränsen samt till tullmyndigheterna och vid stora trafikflöden bildas långa fysiska köer på E6. Hindret har diskuterats i media både regionalt och nationellt. Hindret har stor betydelse för näringslivet i både Sverige och Norge och skapar trafikfara, en osäker arbetsmiljö och kostnader som landar på konsumenterna i slutändan.

Svinesundskommittén och branschen har initierat en samverkansgrupp för att komma närmare en lösning av problemet. I samverkansgruppen ingår Statens Vegvesen, Sveriges Åkeriförbund, Norsk Lastebileier-Forbund, Tolletaten, Trafikverket och Tullverket, Genom Interreg-projektet Integrerad gränsregion 2022-2025 har Svinesundskommittén fått möjlighet att åter försöka driva på för en lösning så att den viktiga handeln mellan Norge och Sverige kan utvecklas positivt. Det är viktigt för jobb och tillväxt.

Sedan början 2023 och har köerna in i Sverige blivit ett akut problem. 2-3 kilometer långa köer blockerar ofta en av två filer på E6. Nedan finns en video som visar problemet. Videon sändes i riksnyheterna våren 2023 i NRK, Västnytt och Morgon TV i SVT. Svinesundskommittén brev till den svenska och norska regeringen för att tydliggöra de negativa konsekvenserna av köerna för invånare, räddningstjänst och företag. Kommittén har ordnat ett flertal studiebesök för medlemmar av Sveriges riksdag på plats vid Svinesund med besök hos Tullverket och Tolletaten.

Svinesundskommittén och branschorganisationerna föreslår i oktober 2023 i ett brev till länsstyrelsen:

  • Avskaffande av omkörningsförbudet för lastbilar över 3,5 ton på Svinesundsbron.
  • Tillåtelse för lastbilar med tomma transportutrymmen att köra i vänsterfil.
  • Eventuell minskning av hastigheten över Svinesundsbron.
  • Förstärkt skyltning i god tid innan Svinesundsbron för att undvika sena filbyten.
  • Införande av ett tydligt skyltsystem internationellt vid EU:s yttre gräns för att indikera gods att deklarera eller inga varor att klarera.

Norges Lastebileier-Forbund och Sveriges Åkeriföretag är angelägna att få bort omkörningsförbudet för lastbilar över 3,5 ton, som råder i båda riktningarna på Svinesundsbron. Detta förbud leder till att tomma lastbilar utan gods att klarera hos Tullverket eller Tolletaten, inte får köra i vänsterfilen och därigenom ökar köproblemen. Eftersom köerna byggs på ytterligare på grund av detta förbud, tvingas laglydiga chaufförer att bryta mot ”kör och vilotidsregler” och göra farliga filbyten för att undvika sen ankomst. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas lastbilstrafiken öka med 64% mellan 2014 och 2040, vilket gör situationen än mer akut.Brevet till länsstyrelsen är den senaste aktiviteten från Svinesundskommittén för att underlätta den viktiga godsflödena på E6.

 

Olika byggbestämmelser i Norden

De nordiska ländernas byggregler och krav på byggprodukter skiljer sig åt, vilket försvårar handeln över gränserna och byggföretagens verksamhet i flera nordiska länder. Exempel på skillnader kan röra brandskyddskrav, fuktkrav och krav avseende vatten och avlopp. Företagare som vill lägga anbud i Norge kan ha svårt att få reda på vilka regler som gäller. Ibland tas dessutom en avgift ut för att man ska få ta dela av s k nationella anpassningsdokument.

Det finns olika standard i Norden gällande mått på exempelvis fönster och dörrar. Harmoniserade byggregler är en prioriterad fråga inom Nordiska ministerrådet.

Här beskrivs vad som görs inom Nordiska ministerrådet

Olika byggregler i de nordiska länderna är ett hinder som bland annat försvårar och fördyrar byggandet.

Här finns nordiska regler för byggande

Här finns norska regler för byggande

 

Gränshinder inom skoglig bioekonomi lyfts i EU

Byggbranschen, liksom skog och trä, är viktiga branscher i hela EU. Färre hinder vid affärer över de nationella gränserna skapar nya möjligheter för branschens små och medelstora företag. Svinesundskommittén har, genom AEBR (The Association of European Border Regions) fått tillgång till kompetens inom gränshinder som genomfört en fördjupad studie Perceived border obstacles linked to wood construction och gett förslag på lösning.

Studien Perceived border obstacles linked to wood construction, genomförd av AEBR, är intressant på flera sätt. Resultaten av studien kommer att presenteras vid årsskiftet 2021/2022 i en rapport som illustrerar ”Main findings & lessons learned” tillsammans med rekommendationer till lokala, regionala, nationella och europeiska institutioner. Svinesundskommittens ”case”, Perceived border obstacles linked to wood construction, kommer dessutom att vara ett av 7 utvalda ”case” (bland totalt 47) som presenteras i form av story-telling.

Ambulanser över gränsen

Ambulanser över gränsen handlar om två typer av gränshinder, kompetens- och bemanning (medikolegalt) och trafikföreskrifter.

Kompetens- och bemanning

Detta gränshinder innebär att norska ambulanser inte får verka i Sverige eftersom de saknar krav på legitimerad sjuksköterska i besättningen, vilket Sverige har som krav.

I Sverige är ambulanserna bemannade med sjuksköterskor. Norsk ambulans är bemannad med paramedics, vilket inte jämställs med svenska sjuksköterskor, trots att norska paramedics har en längre utbildning och större erfarenhet än sjuksköterskor. Detta medför att paramedics inte kan ansöka om svensk legitimation.

I motsatt riktning har norska hälsovårdsmyndigheterna utfärdat ett generellt undantag från krav på norsk legitimation vilket innebär att svensk ambulanspersonal kan verka i Norge. I Västra Götaland handlar det om cirka 100 utryckningar per år till Viken (Östfold) i Norge.

Trafikföreskrifter

När det gäller trafikföreskrifterna så kräver Norge formellt att man ska ha en särskild behörighet i sitt körkort för att framföra utryckningsfordon i landet. Här har man valt att förtydliga att detta gäller enbart för att köra norskregistrerade utryckningsfordon. Svenska utövare har därmed rätt att köra svenskregistrerade fordon i Norge, utan den särskilda körkortsbehörigheten.

För motsvarande situation på svensk sida gäller att norska ambulanser inte får köra på utryckning med blåljus i Sverige enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter (gäller även danska och finska ambulanser). Sverige har krav på att fordonet ska vara registrerat som utryckningsfordon i svenska bilregistret för att få göra detta.

Tillfälligt import av häst

Norska Tollvesenet kräver ett depositionsbelopp motsvarande momsen vid införsel av hästar till Norge. Beloppet betalas tillbaka efter utförsel, men det kan ta flera månader innan hästägaren får tillbaka pengarna.

Beskrivning av problemet

Normalt kräver norska Tollvesenet in ett depositionsbelopp motsvarande momsen vid införsel av hästar till Norge. Beloppet betalas tillbaka vid utförsel när ägaren/speditören uppvisar dokument för införsel och utförsel samt kvitto på depositionen. Problemet är att handläggningstider är alldeles för lång, från en till flera månader. Dessutom blir problemet ännu större om hästen under kort tid förs fram och tillbaka flera gånger. Då kan ägaren få ligga ute med flera depositionsbelopp.

Ett annat problem är att hästägarna inte vet vilka dokument de behöver visa upp vid utförsel av hästar (utförseldeklaration, hälsocertifikat och hästpass för tävlingshästar)

Djurägaren uppger för lågt värde på hästen för att minska depositionsavgiften.

Ägarna upplever olika praxis vad gäller tull och moms i olika tullregioner. För en häst som varit i landet för träning, beräknas livsomkostnader för hästen som bearbetningskostnader, vilket ska läggas på hästens värde vid beräkning av tull och moms.

Liknande problem kring depositionsbelopp (privatpersoner har ingen avdragsrätt), fastställande av hästens värde och bristande information finns vid temporär import av hästar till Sverige.

Transporter över gränsen

Producenter av timmer och trävirke har länge upplevt problem med tullproceduren. Företagen upplever att tulladministration, export- och importhandlingar är krångliga. Bristen på information har blivit ett gränshinder och har även påverkat köerna vid bland annat gränspassagen i Svinesund.

Lösningen

Det här har Tullverket nu åtgärdat genom förbättrad kommunikation. Som en smidig lösning finns information om vad som gäller för transporter över gränsen samlad på ett ställe på deras hemsida. För att få genomslag hos aktörerna blir det även viktigt att parallellt kommunicera med branschorganisationerna i båda länderna.

Här beskriver Tullverket vad som gäller för vägtrafik och transporter mellan Sverige och Norge.

Vid transport av varor till och från EU finns det en del du behöver känna till. Det handlar om att säkerställa en korrekt tullhantering. Landsgränsen mellan Sverige och Norge är den enda gränsen Sverige har direkt till ett land som är utanför EU. För att underlätta handeln finns ett unikt avtal som möjliggör att transportören endast behöver stanna vid en tullstation för att utföra sina tullärenden.

Läs mer om vägtrafik mellan Sverige och Norge

Du som importerar eller exporterar varor från eller till Norge behöver normalt anmäla varorna vid en bemannad klareringsexpedition (tullstation).

Det finns ett stort antal farbara vägar över norgegränsen men enbart vid ett fåtal av dessa finns det bemannade tullkontor där varor kan frigöras. En lastbil utan last behöver inte passera en bemannad gränsövergång. Men om gränsen ska passeras med kommersiella varor så måste det göras vid en öppen tullklareringsexpedition. Över alla andra gränsövergångar är det förbjudet att transportera kommersiella varor om man inte sökt och fått ett så kallat trafiktillstånd från Tullverket.

För transporter mellan Sverige och Norge finns ett särskilt trafiktillstånd som ger transportören möjlighet att passera över obemannade gränsövergångar eller på bemannade klareringsexpeditioner utanför expeditionstid.

Läs mer om trafiktillstånd och villkor för transporter mellan Sverige och Norge

Det pågår ett arbete hur man ytterligare kan förbättra hanteringen hos Tullverket och Tolletaten.

Projekt inom gränsmöjligheter

Tvillingar på gränsen

Projekt

Integrerad gränsregion

Läs mer

arrow-right
Karta Bis

Projekt

Bioeconomy Regions in Scandinavia 2020 – 2022

Läs mer

arrow-right
Gamla Svinesundsbron

Projekt

Ta bort onödiga gränshinder

Läs mer

arrow-right

Projekt

Projektet Gränsmöjligheter

Läs mer

arrow-right

Projekt

Förstudie om kollektivtrafik

Läs mer

arrow-right

Inlägg inom gränsmöjligheter

Linn Laupsa, Johan Hultberg, Ingjerd Schou. och Kent Hansson.

Nu är boken ute – antologins skribenter talade under lanseringseventet

Läs mer

arrow-right
bokomslag

Boklansering av antologin ”Pandemin stängde gränsen”

Läs mer

arrow-right
Avstängd väg, coronapandemin

Tunga namn i antologi om pandemins konsekvenser – boksläpp i slutet av april

Läs mer

arrow-right

Affärer i Sverige 2024

Läs mer

arrow-right

Nytt finansieringsförslag kritiseras av de nordiska gränskommittéerna

Läs mer

arrow-right

Stor medial uppmärksamhet kring harmonisering av nordiska byggregler

Läs mer

arrow-right

Vad letar du efter?

Sök på webbplatsen

Sök