De nordiska gränskommittéerna kritiserar Nordiska ministerrådets förslag att ändra finansieringsmetod från långsiktiga samarbetsavtal till en ny modell med utlysning och anbudsförfarande. Nu gör gränskommittéerna gemensam sak i frågan och har skrivit ett brev till ministerrådets generalsekreterare Karen Elleman Jensen med önskan om ett möte och en dialog med henne.
— Det är bra att Nordiska Ministerrådet nu skapar ordning och reda. Men det blir fel när gränskommittéerna ska bära ansvaret där andra misslyckats. Att förändra finansieringsmodellen på föreslagna sätt försvårar gränskommittéernas pågående arbete för den nordiska integrationen, säger Louise Åsenfors, ersättare regionstyrelsen Västra Götaland och medlem i Svinesundskommitténs styrelse.
I förra veckan möttes representanter från de tolv nordiska gränskommittéerna på det årliga mötet i Köpenhamn. Politiker och representanter från kommittéernas sekretariat fanns på plats och så även Nordiska ministerrådet, som informerade om den föreslagna nya finansieringsmodellen. Förslaget bottnar i den danska riksrevisionens missnöje kring hur Nordiska ministerrådet har hanterat finansieringen av projekt.
I brevet framhåller gränskommittéerna att de inte ska ses som projekt:
” Gränskommittéerna är inga projekt, vi representerar demokratiskt folkvalda på lokal och regional nivå som reviderar sina verksamheter. Genom utlysning och ett öppet anbudsförfarande riskerar Nordiska ministerrådet den långa erfarenhet vi har av gränsöverskridande regional politiskt samarbete med tydliga mål för nordiska nytta. Kortsiktiga mål och felriktade lösningsförslag från danska riksrevisionen innebär administration, osäkerhet och kortsiktighet i stället för långsiktighet för gränskommittéernas arbete.”
Cecilia Nilsson, vd för Svinesundskommittén, förklarar närmare:
— Danska riksrevisionen har kritiserat att Nordiska ministerrådet inte har tydliga kriterier eller offentliggör sina utlysningar så att alla berörda har chans att söka. I vårt fall finns inga andra möjliga sökande än de tolv gränskommittéerna som täcker alla gränsområden i Norden mellan Danmark-Sverige, Sverige-Norge och Sverige-Finland. Riksrevisionen har inte hittat några fel i gränskommittéernas arbete, men vi blir lidande när ministerrådet gör om metoder och rutiner för all verksamhet, säger Cecilia Nilsson.
Hon fortsätter:
— Att driva företag och bo i ett gränsområde är en klar utmaning eftersom det är två länders lagstiftning som råder. Vi vill att Nordiska ministerrådet stödjer samarbetet som nu håller på att utveckla sig mellan gränskommittéerna. Vi är oroliga för att en onödig konkurrenssituation raserar tilliten som finns och vårt motto ”Tillsammans är vi starkare”.
Gränskommittéerna har under 2023 tagit initiativ till att stärka deras samarbete. I brevet uppmanar de Nordiska ministerrådet att stödja initiativet genom att bibehålla det befintliga finansieringssystemet.
” En modell med utlysning och anbud skulle till stor del slå sönder ett väl fungerande system och försvåra för oss att tillsammans, i gemenskap, bidra till visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030.”
Kommittéerna får medhåll från Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling. De har föreslagit att gränskommittéernas initiativ ska ligga till grund för Nordiska ministerrådets framtida arbete under perioden 2025–2030.