Gränskommittéerna längs den norsk-svenska gränsen har gjort ett gemensamt inspel till Stortingets kontroll- och konstitutionskommitté angående hanteringen av pandemin. Inspelet innehåller sex punkter som gränskommittéerna menar att Kontroll- och konstitutionskommittén bör värdera i sin granskning.
Inspelet har skrivits under av sju gränskommittéers ordföranden och görs med anledning av Stortingets pågående samlade genomgång av myndigheternas hantering av coronapandemin i Norge. Inspelet berör behovet av bättre samordning, tydliga regler för resehandlingar och stärkta rättigheter och beredskapslösningar i gränsregionerna.
Hearing i Stortinget
När kontroll- och konstitutionskommittéen hade en hearing i början av december var Svinesundskommittén på plats. Vid hearingen medverkade centrala aktörer som varit aktiva under pandemin, bland annat myndighetschefer och ministrar, samt ordförandena i de två coronakommissionerna.
Hearingen pågick en hel dag och innehöll flera viktiga frågeställningar, men framför allt om pandemihanteringens påverkan på barn och unga. Skolstängningarna var en central fråga.
Debatt och beslut under våren
Nu pågår kontroll- och konstitutionskommitténs behandling av hälso- och omsorgsministerns samt justitie- och beredskapsministerns redogörelse för myndigheternas hantering av coronapandemin.
Debatt och beslut väntas under våren 2025 och Svinesundskommittén följer frågan noga.
Inspel är en möjlighet för allmänheten att komma med synpunkter direkt till Stortingets kommittéer. Gränskommittéerna lyfter följande punkter:
- Övervägande av omfattande testning vid gränsen mot Sverige
Militära och polisiära resurser sattes in vid gränsen mot Sverige, trots att smittspridningen i gränsområdena var låg. Den omfattande testningen av gränspendlare (där endast 1,5 promille av testerna var positiva) ledde till att material och personal omfördelades från andra kritiska sektorer, som grundskolor och hälso- och sjukvård. Det bör därför övervägas om denna omfattande testning av gränspendlare var ändamålsenlig. - Karantänsregler och konsekvenser för gränspendlare
Karantänsreglerna innebar att personer som arbetade i Sverige tvingades till över 400 dagar i karantän totalt, vilket innebar stora påfrestningar för familjer, barn och unga i gränsområdena. Föräldrar till barn med skolgång på andra sidan gränsen behövde testas dagligen. Reglerna var främst anpassade för veckopendlare. Vid framtida kriser måste hänsyn tas till gränsbornas behov, särskilt när det gäller barns och ungas skolgång och hälsa. - Hänsyn till den gemensamma arbetsmarknaden i gränsområdena
Stora arbetsgivare inom hälso- och sjukvården, industrin och försvarssektorn är beroende av att den nordiska arbetsmarknaden fungerar effektivt. Stängda gränser innebär betydande påfrestningar för verksamheter som är avgörande för dagliga tjänster till invånarna och för regionens gemensamma beredskap och säkerhet. - Överenskommelse om resehandlingar i gränsregionen
Det behövs en överenskommelse mellan de nordiska regeringarna om vilka resehandlingar som ska gälla för att underlätta arbetsresor, exempelvis genom användning av arbetskontrakt eller liknande dokument. - Skydd av gränspendlarnas sociala och ekonomiska rättigheter
Tydliga arrangemang bör upprättas för att säkerställa gränspendlarnas rättigheter vid krissituationer. - Stärkande av civil beredskap i gränsregionerna
Möjligheten att utveckla ett gränsöverskridande samarbete för att stärka den civila beredskapen i de nordiska gränsområdena bör undersökas.