Stockholm, 6 oktober 2026
Ledningarna för de norsk-svenska gränskommittéer samlades den 5–6 oktober i Stockholm för det årliga politiska toppmötet. Mötet präglades av en stark samsyn kring behovet av fortsatt gemensamt politiskt påverkansarbete för att stärka gränsregionernas utveckling och undanröja hinder för människor och företag som verkar över nationsgränsen. Syftet med mötet var att stärka samarbetet och diskutera vilka frågor som bör prioriteras i en kommande reformagenda/påverkansagenda.
En central fråga var behovet av att reformera det nordiska skatteavtalet. Dagens regler hämmar arbetskraftens rörlighet och skapar osäkerhet för arbetstagare och företag i gränsregionerna. En bättre fungerande gemensam arbetsmarknad kräver enklare och mer förutsägbara regler för beskattning, socialförsäkring och gränsöverskridande arbete. Detta är avgörande för regionernas konkurrenskraft, kompetensförsörjning och tillväxt. Deltagarna betonade också behovet av fortsatt arbete med gränsgångarfrågor, skatteinbetalningar och social trygghet för personer som arbetar eller driver företag i båda länderna – områden som särskilt lyfts i reformagendan från 2024.
Under överläggningarna gjordes en genomgång av den nuvarande reformagendan och de framsteg som uppnåtts sedan den antogs 2024. Samtidigt var alla gränskommittéer eniga om att arbetet med en gemensam politisk agenda måste fortsätta och fördjupas under kommande period. Mötet diskuterade också hur gränskommittéerna kan få större genomslag för de norsk-svenska frågorna i det nationella påverkansarbetet.
Mötet enades om fyra övergripande prioriteringar för det framtida samarbetet:
- En integrerad arbetsmarknad och kompetensregion
Fokus ska ligga på att undanröja hinder kopplade till skatt, socialförsäkring, erkännande av yrkeskvalifikationer, utbildning, digital identitet och gränsöverskridande betalningslösningar. Målet är att göra det enklare att arbeta, studera, etablera företag och rekrytera kompetens över gränsen.
- En konkurrenskraftig och hållbar gränsregion
Gränskommittéerna vill stärka samarbetet kring byggregler, handel och tullfrågor, energiomställning, innovation och gemensam statistik. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för näringslivsutveckling, investeringar och hållbar tillväxt i gränsregionerna.
- Transporter och mobilitet
Transporter och mobilitet lyftes som ett strategiskt område och en förutsättning för övriga prioriteringar. Fungerande väg, järnväg, kollektivtrafik och godsflöden stärker pendling, kompetensförsörjning och näringsliv i gränsregionen men också en förutsättning för beredskap och militära transporter. Mötet efterlyste därför bättre samordning av nationella transportplaner och ett närmare nordiskt samarbete om infrastruktur och mobilitet.
- Ett tryggt och motståndskraftigt Norden utan onödiga gränshinder
Samarbetet ska utvecklas inom civil beredskap, vård- och blåljussamverkan, försörjningsberedskap och fri rörlighet vid kriser. Erfarenheterna från de senare årens kriser visar att gränsregionerna behöver gemensamma lösningar och bättre samordning mellan länderna.
Deltagarna framhöll att gränsregionerna utgör en viktig del av den norsk-svenska ekonomin och att nationella beslut i högre grad behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i områden där människor, arbetsmarknader och företag är tätt integrerade över landsgränsen. Gränshinder, dubbla regelverk och beredskapsfrågor kan inte lösas inom ett land utan kräver gemensamma lösningar och en stark politisk samverkan mellan Norge och Sverige.
– Om vi ska ta tillvara hela potentialen i de norsk-svenska gränsregionerna måste vi minska de hinder som fortfarande begränsar människors möjligheter att arbeta och driva företag över gränsen. Därför kommer vårt gemensamma arbete med reformagendan att fortsätta med full kraft, säger Linn Laupsa, ordförande för Svinesundskommittén som deltog vi mötet.
Mötet arrangerades av gränskommittéerna med stöd av Interreg-projektet SHARE och genomfördes i anslutning till Gränsregionalt forum i Stockholm.