Just nu pågår en smittskyddsutredning i Sverige som ska vara klar i början av 2026. Utredningen ska stärka smittskyddet med utgångspunkt från pandemier, men utredningen saknar det gränsregionala perspektivet och hänsynen till gränspendlare. Svinesundskommittén efterlyser nu tydligare nationella strukturer och beslut för att förbättra framtida gränsöverskridande samarbete vid kriser.
Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare för Västra Götalandsregionen och Kjersti Gjøsund, kommunöverläkare i Halden kommun, var inbjudna till Svinesundskommitténs styrelsemöte i Uddevalla för att berätta om det aktuella läget inom smittskyddsarbetet på respektive sida av gränsen.
De har båda smittskyddsansvar, men jobbar på helt olika nivåer. I Norge har alla kommuner en kommunöverläkare som ansvarar för det lokala smittskyddet och i Sverige ligger det lokala smittskyddsansvaret på regional nivå.
— Det är mycket viktigt att vi får möjlighet att tala med kunniga experter från våra medlemsorganisationer. Svinesundskommittén kan bara agera för gränsregionens intressen, om vi har kunskap, säger Cecilia Nilsson, vd för Svinesundskommittén, efter mötet.
Nya smittskyddsutredningen presenterades
Thomas Wahlberg presenterade för styrelsen om uppdraget som den pågående smittskyddsutredningen har och som ska stärka smittskyddet inför kommande pandemier.
— Det finns många lärdomar från coronapandemin och det är viktigt att vi tar till vara på dessa och är väl förberedda inför nästa pandemi, berättade han.
Utredningen har fyra deluppdrag, men inget uppdrag berör det gränsregionala perspektivet.
— Det är beklagligt att den svenska utredningen inte har ett uppdrag att tänka på den nordiska dimensionen. Här kommer vi agera mot nationell nivå, kommenterar Cecilia Nilsson i efterhand.
Nationella beslut behövs för bättre samarbete
Under coronapandemin blev det tydligt att Norge och Sverige är helt olikt organiserade inom smittskyddsansvaret. Det blev framför allt en stor utmaning för kommunikationen över gränsen.
Kjersti Gjøsund påtalade att det krävs nationella beslut för att kunna samarbeta över gränsen och upprätta en kommunikation som fungerar.
— Vi har ingen möjlighet att påverka beslut som fattas på högre nivåer, så ni som sitter som lokalpolitiker måste jobba uppåt i era partier för att den här frågan ska prioriteras på nationell nivå, uppmanade hon.
Risk för ny allvarligare pandemi inom tio år
Risken för en ännu allvarligare pandemi, än covid 19, bedöms av forskare vara 23 procent inom en tioårsperiod och som kan ta livet av 25 miljoner människor runt om i världen. Det norska expertutskottet Stoltenberg-utvalget har tagit hänsyn till forskarnas riskbedömning i en färsk rapport som analyserar Norges möjligheter och utmaningar inom global hälsa fram till 2050. Du kan läsa mer om Stoltenberg-rapporten på nrk.no.
Om nästa pandemi kommer att drabba gränspendlarna igen finns det inget svar eller någon lösning på än så länge.
— Jag hoppas verkligen att det inte innebär en ny stängning av gränsen, och jag tror egentligen inte heller att det kommer att ske. Det måste arbetas strukturerat för att hitta betydligt bättre lösningar, men jag är rädd att pandemitröttheten kan leda till att frågan inte får tillräcklig prioritet, sa Kjersti Gjøsund.
Utvärderingen av pandemihanteringen fortsätter
Stortingets kontroll- och konstitutionskommitté kommer att hålla en öppen utfrågning måndagen den 2 december om myndigheternas hantering av coronapandemin. Därefter har de begärt synpunkter, där Svinesundskommittén kommer att bidra med åsikter om hur gränspendlarna hanterades.
Svinesundskommittén jobbar gränsregionalt
Svinesundskommittén är en mötesplats som för samman svenska och norska aktörer med liknande ansvar och intressen. Kommittén arbetar för affärer, jobb och utveckling mellan Västra Götaland och Østfold.
— Vi släpper inte frågan när det gäller gränsbornas situation vid en eventuell nästa pandemi eller annan kris. Vi jobbar just nu med det EU-finansierade projektet ”Integrerad gränsregion”, som syftar till att uppmärksamma och uppvakta beslutsfattare med den här typen av frågor. Och det är nu, när vi har tid, som Sverige och Norge, ja helst hela Norden, kan bygga upp strukturer och system för att hantera kommande pandemier och kriser bättre – i samarbete, säger Cecilia Nilsson.
Svinesundskommittén har 17 medlemmar:
Sverige: Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Strömstad, Tanum, Trollhättan Uddevalla, Åmål och Västra Götalandsregionen.
Norge: Aremark, Fredrikstad, Halden, Hvaler, Rakkestad, Råde, Sarpsborg, Østfold fylkeskommune.
Smittskyddsutredningen
Den pågående smittskyddsutredningen i Sverige påbörjades 2023 på uppdrag av socialministern Jakob Forssmed. Direktivet till den utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier som regeringen nu har beslutat om innehåller fyra deluppdrag:
- Utreda om smittskyddslagen ska anpassas till situationer med omfattande smittspridning samt föreslå nya bestämmelser för att motverka trängsel. Utredningen ska också utreda om en så kallad handlingsprincip ska införas och i så fall hur. En sådan princip innebär att det i en hotande situation med osäker eller ofullständig kunskap är bättre att handla än att vänta på bättre beslutsunderlag.
- Lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier, med tvärsektoriell utgångspunkt i relevanta regelverk inom EU, NATO och globalt, men med en tydlig nationell inriktning. En sådan strategi beslutas sedan av regeringen.
- Analysera och ta ställning till vissa organisatoriska frågor som rör smittskyddsläkare.
- Analysera och föreslå hur ett nationellt samordningsansvar för vårdhygienfrågor bör utformas.