För många i vår region är gränsen en naturlig del av vardagen. Men när regler, system och avtal inte fungerar tillsammans blir den snabbt ett hinder för dem som vill arbeta på andra sidan gränsen. När Svinesundskommitténs arbetsutskott i fredags välkomnade Vibeke Hammer Madsen, Norges representant i Nordiska ministerrådets Gränshinderrådet, stod just dessa frågor i centrum.
Arbetet med att identifiera och uppmärksamma gränshinder är en central del av Svinesundskommitténs uppdrag. Under mötet diskuterades hur Svinesundskommittén och Gränshinderrådet, utifrån sina olika roller, kan bidra till att stärka samarbetet mellan Sverige och Norge och skapa bättre förutsättningar för människor och företag i gränsregionen.
Små och medelstora företag drabbas hårdast
Vibeke Hammer Madsen har varit en del av Gränshinderrådet sedan hon 2018 utsågs till uppdraget av den norska regeringen. Hon har en gedigen bakgrund från näringslivet. Hon konstaterade att större företag ofta har bättre möjligheter att hantera skillnader mellan ländernas regelverk, medan små och medelstora företag påverkas betydligt mer. Särskilt stora utmaningar finns inom skatteområdet och vid anställningar, exempelvis kopplat till personnummer och långa handläggningstider för skatt och försäkring.
En viktig del av Gränshinderrådets arbete är att skapa struktur i gränshinderfrågorna och identifiera de bakomliggande problemen. Genom att sortera hindren i olika kategorier blir det lättare att se vilka förändringar som faktiskt krävs för att förbättra rörligheten över gränserna.
Dialog med gränsregionerna är avgörande
Under samtalet lyfte Vibeke Hammer Madsen också vikten av kontinuerlig kontakt med organisationer som arbetar med Sverige–Norge-frågor. Dialogen med gränskommittéerna är, enligt henne, avgörande för att kunna driva på arbetet med att lösa konkreta hinder.
– Det är ni som sitter på insikten och problemställningarna, betonade hon.
Prioriterade gränshinder för en mer rörlig arbetsmarknad
Flera av de frågor som lyftes under mötet handlar om att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig över gränsen mellan Sverige och Norge. Bland de prioriterade frågorna finns:
- att avskaffa gränsgångaravtalet och låta samma skatteregler gälla för alla, oavsett om man arbetar i en gränskommun eller inte
- att se över det nordiska skatteavtalet för distans- och hemarbete för att undvika dubbelbeskattning
- att samordna e-legitimation så att den kan användas i alla nordiska länder
- att korta handläggningstiderna i Sverige, bl.a. för föräldraförsäkring med upp till 9 månaders väntetid.
Svinesundskommittén ser mötet som ett viktigt steg i det fortsatta arbetet för att uppmärksamma och påverka frågor som begränsar rörligheten i gränsregionen. Genom nära dialog och samverkan med aktörer på nordisk nivå kan vi bidra till bättre villkor för både invånare och företag.
FAKTA: Gränshinderrådet
Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt organ under Nordiska ministerrådet som arbetar för att underlätta fri rörlighet i Norden för privatpersoner och företag. Det finns en databas, gränshinderdatabasen, med identifierade och prioriterade gränshinder att åtgärda.
Uppdrag: Identifiera, hantera och undanröja konkreta gränshinder i Norden.
Fokus: Frågor som rör exempelvis skatt, socialförsäkring, utbildning och erkännande av yrkeskvalifikationer.
Arbetssätt: Vara en pådrivande kraft gentemot de nationella regeringarna för att få till förändringar i regler och system.
Mål: Att varje år bidra till att lösa prioriterade gränshinder.