Hemliga rutter, modiga kurirer och människor på flykt. De svensk-norska gränstrakterna bär på dramatiska berättelser från andra världskriget,
då uppemot 60 000 registrerade flyktingar från Norge kom till Sverige. Nu ska flyktingvägar, kurirrutter och berättelser om civilkurage synliggöras genom det nya Interreg-projektet Vägarna vi delar.
LÄS MER: Kickoff för Vägarna vi delar 11 juni i Håverud, Dalsland
Många av berättelserna om flykt, motstånd och samarbete finns i gränstrakterna Bohuslän och Dalsland. Flera av flyktvägarna gick genom denna gränsregion, och lokala invånare, myndighetspersoner och andra aktörer kom att spela viktiga roller. Samtidigt organiserade den svenska militären 18 hemliga kurir- och transportlinjer från Bohuslän och Dalsland in i det ockuperade Norge för att bistå den norska motståndsrörelsen.
– Berättelserna från gränsen visar vad samarbete, medmänsklighet och lokal handlingskraft kan betyda när ett samhälle ställs inför stora prövningar. I dagens oroliga tid är det särskilt angeläget att göra denna gemensamma norska-svenska historia tillgänglig för fler, säger Cecilia Nilsson, vd för Svinesundskommittén, svensk projektägare i det treåriga Interreg-projektet Vägarna vi delar.
Projektet Vägarna vi delar är inriktat på kulturarvsturism och tar sig an utmaningen att föra samman kulturarvsföreningar, offentlig sektor och besöksnäringsaktörer i norra Bohuslän, Dalsland i Sverige och Østfold i Norge, för att lyfta flykting- och kurirrutter, historiska platser och berättelser samt det gemensamma natur- och kulturarvet. Projektet skall skapa nya reseanledningar så att fler hittar till gränsregionen, stannar längre och upptäcker mer.
I projektets första fas ska journalisten och författaren Ruben Agnarsson leda kartläggningen av de flykting- och kurirrutter som under andra världskriget band samman det ockuperade Norge med Sverige. Han har tidigare skildrat flyktingtrafiken i gränsområdet i boken Sveriges bästa stund, i artiklar, föredrag och tv-program. Han var också projektledare för Interreg-förstudien Vägen till frihet 2022.
– Bilden av Sverige under andra världskriget handlar ofta om neutraliteten. Men längs gränsen mot Norge finns också berättelser om hemliga rutter, kurirer och människor som tog stora risker för att hjälpa andra. Det är en del av vår historia som förtjänar att bli känd i hela Sverige, säger Ruben Agnarsson.
Historikern Lars Hansson finns också med i projektet. I hans doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, beskrivs hur den svenska flyktingpolitiken förändrades som en följd av den stora flyktingströmmen från Norge. Detta beskriver han också i boken Flykten till Sverige.
Ett stort antal samarbetspartner kommer att bidra med kompetens i projektet. En av dem är Voksenåsen, Norges nationalgåva till Sverige, som tack för Sveriges insatser under andra världskriget. Voksenåsen har i uppdrag att stärka samarbetet och kunskapen om den gemensamma historien, kulturen och samhällsutvecklingen i Norge och Sverige.
– För Voksenåsen, som nationalgåva, är det särskilt meningsfullt för oss att bidra till att synliggöra berättelserna om flykt, mod och medmänsklighet längs gränsen. Det är berättelser som förenar våra länder och som ger pedagogiska möjligheter. Vi hoppas kunna bidra med våra erfarenheter av att undervisa i kunskap om och utifrån den svensk-norska krigshistorien, säger Anna Florén, programdirektör på Voksenåsen.
Projektets tema ligger nära en fråga som nu också uppmärksammas nationellt. Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag, i dialog
med bland andra Voksenåsen, att under 2026 och 2027 synliggöra civila räddande insatser längs den svensk-norska gränsen vid flykten under Förintelsen i Norge till Sverige.
LÄS MER: 
Regeringens uppdrag till Forum för levande historia
Ruben Agnarsson: Sveriges bästa stund: Roul Wallenberg och Sveriges byråkratiska motstånd
Lars Hansson: Flykten till Sverige 1940-45
Fakta: Vägarna som delades mellan Sverige
och Norge under kriget
- Omkring 60 000 norrmän flydde till Sverige under krigsåren 1940–1945.
- Många flyktrutter gick genom skogsområden längs gränsen. Samtidigt tog sig tusentals flyktingar sjövägen från södra Norges kustorter till Kosteröarna och andra hamnar längs Bohusläns kust.
- Strömstads landsfiskaldistrikt tog emot 10 307 registrerade flyktingar under perioden 1941–1945, inklusive flyktingar som registrerades i de bohuslänska kustdistrikten.
- I Dalsland registrerades 2 379 flyktingar under perioden 1941–1945, varav 2 274 var norska medborgare.
- Sveriges hemliga underrättelsetjänst organiserade 28 förbindelselinjer genom Dalsland och Bohuslän, varav 18 gick över Ed. Linjerna användes bland annat för post, förnödenheter, vapen och eskort av norska kurirer.
Källor: Lars Hansson, Vid gränsen. Mottagandet av flyktingar från Norge 1940–1945, Göteborgs universitet, 2019
Veien til frihet/Vägen till frihet – et forprosjekt/en förstudie, 2022.
Fakta: Projektet Vägarna vi delar
Projektet drivs av Svinesundskommittén tillsammans med Visit Østfold och har huvudfinansiering från Interreg Sverige–Norge. Dalslands kanal AB och Strömstads Museum är medsökande partner.
Projektet stöds även finansiellt av Riksantikvarieämbetet, Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund, Leader Framtidsbygder Dalsland, Munkedal, Årjäng samt kommunerna Strömstad och Tanum. I tillägg har projektet ett antal norska finansiärer och totalt över 30 samarbetspartners.
Total budget: 11,6 miljoner SEK, varav 7 miljoner SEK i Interreg-medel.
Projekttid: 2026–2028
Projektet ska:
- stärka den gemensamma svensk-norska identiteten och besöksnäringens konkurrenskraft
- utveckla hållbara kultur- och naturupplevelser med utgångspunkt i gränsregionens historia under andra världskriget
- samla besöksnäring, offentlig sektor, museer, hembygdsföreningar och andra ideella aktörer
- ge företag inom besöks- och kulturnäringarna möjlighet att utveckla nya upplevelser baserade på historiska berättelser
- utveckla 4–6 kvalitetssäkrade leder och 4–6 besöksplatser i norra Bohuslän, Dalsland och Østfold
- genomföra kompetensinsatser och marknadsföra regionens kultur- och naturarv
- bidra till ökad kunskap om den gemensamma svensk-norska historien, fler besökare, förlängd säsong och hållbar regional utveckling.
Fakta: Svinesundskommittén
Svinesundskommittén är platsen för det politiska samtalet över gränsen mellan Norge och Sverige. Vi driver projekt för affärer, jobb och utveckling via ett brett kontaktnät till företag, akademi och myndigheter. De gränsregionala frågorna lyfter vi till beslutsfattare från nationell till europeisk nivå.
Svinesundskommittén har 17 medlemmar i Sverige och Norge. Sverige: Bengtsfors kommun, Dals-Eds kommun, Melleruds kommun, Strömstads kommun, Tanums kommun, Trollhättan Stad, Uddevalla kommun, Åmål kommun och Västra Götalandsregionen. Norge: Aremark kommun, Fredrikstad kommun, Halden kommun, Hvaler kommun, Rakkestad kommune, Råde kommune, Sarpsborg kommune och Østfold fylkeskommune.
Kontakta oss:
Cecilia Nilsson, VD Svinesundskommittén
cecilia.nilsson@svinesundskommitten.com
Tel: +46 (0)702 14 90 24
Samarbetspartner i projektet:
