Ledningarna för de svensk-norska gränskommittéerna samlades den 5–6 oktober i Stockholm för det årliga politiska toppmötet. En central del av mötet är att enas kring frågor som ska prioriteras att lyfta till beslutsfattare och politiker på nationell nivå. Mötet hölls i Stockholm i samband med Gränsregionalt Forum, som varje år samlar alla gränskommittéerna i Norden.
Gränsregionerna utgör en viktig del av den svensk-norska ekonomin. Här skapar handel, arbetspendling och företagande över gränsen tillväxt, sysselsättning och nya affärsmöjligheter. Närheten mellan länderna ger företag tillgång till en större marknad och bredare kompetens, samtidigt som viktiga transportkorridorer knyter samman de båda ländernas ekonomier.
Att undanröja gränshinder och underlätta rörligheten för människor och företag är därför en av gränskommittéernas viktigaste uppgifter.
Gränshinder, dubbla regelverk och beredskapsfrågor kan inte lösas inom ett land, det kräver gemensamma lösningar och en stark politisk samverkan mellan Sverige och Norge. Nationella beslut behöver i högre grad ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som råder i områden där människor, arbetsmarknader och företag är tätt integrerade över landsgränsen.
– För att kunna ta vara på potentialen i de svensk-norska gränsregionerna måste vi minska de hinder som begränsar människors möjligheter att leva, arbeta och driva företag över gränsen. Därför kommer vårt gemensamma arbete att fortsätta med full kraft, säger Linn Laupsa, ordförande för Svinesundskommittén.
Under mötet i Stockholm enades man om fyra punkter som bör prioriteras:
• En integrerad arbetsmarknad och kompetensregion
Undanröja hinder kopplade till skatt, socialförsäkring, erkännande av yrkeskvalifikationer, utbildning, digital identitet och gränsöverskridande betalningslösningar. Det ska vara enklare att arbeta, studera, etablera företag och rekrytera kompetens över gränsen.
• En konkurrenskraftig och hållbar gränsregion
Stärka samarbetet kring byggregler, handel och tullfrågor, energiomställning, innovation och gemensam statistik. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för näringslivsutveckling, investeringar och hållbar tillväxt i gränsregionerna.
• Transporter och mobilitet
Bättre samordning av nationella transportplaner och ett närmare nordiskt samarbete om infrastruktur och mobilitet. Fungerande väg, järnväg, kollektivtrafik och godsflöden stärker pendling, kompetensförsörjning och näringsliv i gränsregionen, men också en förutsättning för beredskap och militära transporter.
• Ett tryggt och motståndskraftigt Norden utan onödiga gränshinderErfarenheterna från de senare årens kriser visar att gränsregionerna behöver gemensamma lösningar och bättre samordning mellan länderna. Samarbetet ska utvecklas inom civil beredskap, vård- och blåljussamverkan, försörjningsberedskap och fri rörlighet vid kriser.
Gränskommittéernas roll
Längs den svensk-norska gränsen finns åtta gränskommittéer som alla har stöd av Nordiska ministerrådet att stärka utvecklingen i de nordiska gränsregionerna, undanröja gränshinder och underlätta för människor och företag att leva och verka över nationsgränserna.
Kommittéerna är: Svinesundskommittén, Grensekomiteen Värmland – Østfold, Gränsregionen ARKO, Fellesrådet Trøndelag–Jämtland Härjedalen, Grensekomiteen Dalarna-Innlandet, MidtSkandia, Nordkalottrådet och Tornedalsrådet.
Kontakta oss gärna för mer information:
Cecilia Nilsson, vd Svinesundskommittén
cecilia.nilsson@svinesundskommitten.com
070 214 90 24
Maria Andersson, projektledare Svinesundskommittén
maria.andersson@svinesundskommitten.com
070 521 98 88